annawilla

Idag skulle jag vara snäll och sällskapa I i studion med mitt trevliga jag. Jag tänkte mig kaffe och kanske en liten bulle, men istället satte hon mig i arbete på direkten. En miljard fotofakturor skulle skickas ut till minst lika många kunder. Min uppgift fick bli att slicka igen kuvert, som för övrigt kan vara det vidrigaste som finns. Efter alla miljonslick kände jag en smak av toalettrengöringsmedel i munnen och en något yrkänsla i huvudet.

Till saken hör att vi tillslut kom på att alla kuvert var självhäftande (!!) med lim, som säkert innehåller en mängd farilga kemikalier. Jag har alltiså slickat i mig lim flera gånger om helt i onödan?! Inte undra på rengöringssmaken i munnen och yrsel i knoppen. Jag kommer inte att våga köra bil på en månad.


En hårt arbetande liten I

Idag ringde pappa, som just nu befinner sig på resande fot i Vietnam:

- Heeej gumman! Tänkte bara tala om att vi har det sååå bra, äter gott, dricker kall öl, solar och badar i havet. Imorn åker vi vidare till nästa ö för mer god mat och havsbad. Nu lägger vi på, det blir dyrt och restaurangen väntar. Hejdå!

Han mår gott med andra ord.

Jag får ofta kommentarer om att jag är så kryptisk i mitt skrivande, hemlig med andra ord. Anlednigen till detta är för att jag känner att jag inte behöver dela med mig av precis allting. Vardagssaker som för andra kan vara helt naturligt att dela med sig av kan för mig vara privat.

Jag har inget behov av att exponera hela mitt liv i en blogg, och inte heller något behov av att marknadsföra bloggen för att locka läsare, som tex på Facebook. Man kan ju fråga sig varför jag ens har en blogg om jag känner så, och ibland frågar jag även mig själv det. Jag skriver mest för egen del och för er som av en slump hittat hit. Där vet jag att jag skiljer mig ifrån många andra som bloggar och jag ser inget fel i det, men som tidigare nämnt, vi är alla olika.

Nu lämnar vi det... men jag kan berätta att jag är nervös inför morgondagen, och varför, det får ni inte veta ;)

Jag visade ju tidigare upp en liten den av våran hall, eller ja, två väggar i alla fall. Tanken är att det ska bli mycket trevligare att stiga in i lägenheten när man möts av ett gäng skrattande människor. För det är helt enkelt så vi gör i våran familj - skrattar. Jämt. Nästan.

Min beundransdvärda farmor på 75 bast har lärt sig att maila. Nu dyker det titt som tätt upp små meddelanden i inkorgen på min mail. Finska som hon är är mailen också skrivna på tillhörande språk. Jag förstår såklart ingenting, men enligt farmor får jag minsann skylla mig själv eftersom jag aldrig lärt mig språket. Hoppet och önskan om att jag nångång ska lära mig försvinner aldrig. Jag antar att det är dags att åtminstone försöka, så idag skrev jag (med hjälp av googles översättning) mitt första mail på "suomalainen" (finska).

"Hei mummi!

Yritän oppia suomea, on vaikea mutta hauskaa!
Kun tapaamme?

Terveisiä Anna"

Det betyder ungerfär:

Hej farmor!

Nu ska jag lära mig finska, det är svårt men kul!

När ska vi ses?

Hälsningar Anna

Ja ni ser ju, det är inte det lättaste...

...i glada dagar

För ett tag sedan  gick vi igenom gamla fotoalbum hemma hos H's morföräldrar. Jag hittade ett litet svatvitt foto på ett vackert nyförälskat par som jag genast fattade tycke för. På baksidan stod det "Stugan 1953". Jag frågade lite försiktigt om jag kunde få göra en förstoring på bilden och H nickade instämmande.

Titta så fint det blev! Ett litet tips är att gå igenom gamla bilder och sedan göra förstoringar. Ett svartvitt foto från 50-talet kan bli så himla fint i ram.

H's mormor och morfar

En idé infall nyss! Jag skulle vilja ha lite mer konst på väggarna och är alltså på taveljakt. Visserligen gjorde Warhol's citat entré på väggen igår, men känner jag mig själv rätt så kommer hans kloka ord att plockas ner ganska snart igen. Jag vill inte bränna bort några större summor just nu så en tur till Erikshjälpen får det bli i veckan. Där kan man hitta unika tavlor som man gärna slänger ögonen på för endast en 30-lapp eller mindre. Alltså ingen stor investering när det gäller konst. Perfekt för mig som tröttnar på saker som hänger på väggarna så fort...

Varför inte en ny konstrunda varje månad när det ändå är så billigt så det inte märks i börsen?

Min gröna pinnstol (också från Erikshjälpen) skulle dessutom behöva en partner i en ny trevlig kulör.

H ringde i veckan och berättade att han blir kvar en vecka extra på jobbet. Jag tänkter positivt och ställer istället in mig på att vi får längta extra mycket och att jag blir dubbelt så glad när han väl kommer hem.

Jag har förresten börjat två nya kurser. Det glädjer mig att jag känner igen tre stycken från förra kursen som jag snabbt fattade tycke för. De tog dessutom emot mig med en varsin kram och ett leende. Jag blev jätteglad och rörd, kanske känner de likadant för mig.

Vad roligt det är att träffa nya människor!

Fyndade tights på rean idag för under hundralappen. Dessvärre fanns bara en storlek kvar, XXS (ja, två st X). Mina ben går definitivt inte i XXS-modell men jag köpte dem i alla fall. Nu har jag pressat i en halvtimme och äntligen sitter de på!

Vi var hemma hos J och M i helgen och kollade in den nyrustade finfina nya lyan, allt i Johanna-anda. Genast vill jag också köpa hus. Kollade in några lyor på hemnet.se - där ligger husen där vi kan tänkas bo mellan två och tre millar, och det är ju precis det vi har skräpandes i bakfickan.

Ännu en lägenhetsvisning inplanerad i veckan, en vindsvåning med öppna ytor - jiho! En eventuell vinst på budgivningen kan vi med säkerhet se oss i arslet om. Men drömma går ju...

Foto: Sara Svenningrud
Inredare: Marie Olsson Nylander

Det här gillar jag! En spännande och unik lägenhetsinredning med en kombination av ljus och färg.

Kul men en annorlunda inredning. Jag är så trött på Carpe diem, kanelstänger, spets och att varje pinal målas i vit. Men som sagt, smaken är som baken och tur är väl det.

Indiska bjuder på så mycket fint i inredningsväg. I klädväg också för den delen men just nu gillar jag alla prylar till hemmet bäst. Jag gillar att de kombinerar den skandinaviska enkelheten med den indiska mångfalden. Dessvärre lite dyrt för ett fattig student som jag, men för en framgångsrik elektriker passar det ju alldeles utmärkt ;-)

Kreativa mamman fyndade idag och lyckades på rean att få prismor (egentligen julgranspynt men det är det ju ingen som vet) i silver till ett pris av endast 10 kr/st. Jag gillar svalorna bäst. Jättejättefint till hennes stora ljuskrona. Jag förevigade dessvärre inte på bild.

Dags att inta läsningen och inspireras av blogg nr 20 för dagen och samtidigt blir lite sur över att jag själv aldrig tar tummen ur och gör slag i mina egna idéer.

Inga längder i karet ikväll men däremot mörk choklad och en slurk te i soffan. Godnatt


Bild: indiska.se

Några dagar in på 2011 och inte en enda plan uppfylld. Men imorgon!

Nä, nu ska jag ta några längder i karet och samla tankarna. Kan verkligen rekommendera nattbad. Godnatt på er

Avslutar med en puss på mamma och ett hjärligt tack till Ida som kom hem från Thailandet med en grön/turkos present till mig.


Den här är bra på att ticka och passar lika bra på din arm som i din ficka...

Inga nyårslöften för mig men många nyårsplaner:

- jag ska börja träna, på riktigt denna gång. Promenader eller gym, det spelar ingen roll. Det slår mig varje dag hur viktigt det är med hälsan.

- uppfylla en dröm (förhoppningvis).

- ge komplimanger till folk. Tycker jag att kassörskan på ICA är jättetrevlig, ja då ska jag banne mig säga det till henne också!

- bli världsförälder. En ynka peng i månaden som gör så mycket.

- och slutligen... jag ska försöka fortsätta att må lika bra som jag gjort under hela 2010.


Ingen jättesvår 2011-planering att att leva upp till, eller hur?

GOTT NYTT ÅR!